En guide till kaos och enmånadsjubileum
På måndag morgon skulle vi nu som vanligt bli upphämtade och skjutsade till Warri. För att ta oss till upphämtningsplatsen behöver vi gå en bit och sedan ta en taxi. Konceptet med taxi är inte riktigt som hemma. Man sätter sig i taxin och väntar tills den är full och sedan kör den till en bestämd destination. Med full menar jag full, dvs 4 personer i baksätet och två i framsätet. Detta i inte allt för stora bilar. Som tur var resan inte allt för lång men jag avundas inte de som reser längre sträckor mellan städer. Det är dock som allt annat ganska billigt, typ en krona. Väl framme på upphämtningsplatsen fick vi ägna oss åt en av Nigerias nationalsporter i en timme, väntan. Det är dock alltid underhållande att kolla på trafiken och vi hade sällskap av folk som kom och pratade med oss. 
Väl framme i Warri för att jobba var det inte mycket verkstad. De som skulle resa till Sydafrika var i Lagos för att söka visum. På tisdagen besökte vi ett hotell med en pol. Lyckades få min första solbränna, kanske var på tiden. Senare besökte vi ett köpcentrum, Delta shopping mall. Detta är det närmaste jag har kommit till hemkänsla. Kunde till och med beställa lite västliknande mat. Råkade bli två mål men lika glad för det då det var sagolikt gott med grillad kyckling, kycklingburgare och pommes.
När man är hungrig finns det ställen som serverar mat lite varstans, både kiosker och lunchställen. Lunchställerna är vanligen några personer som i ett skjul serverar någon eller några maträtter till ett mycket förmånligt pris. Maten på bilden nedan kallas ebba och egusi soup är en av Nigerias kanske mest karaktäristiska maträtter. Man tar en bit av den gula klumpen doppar i soppan och sväljer. Det finns en rad varianter på "den gula klumpen" beroende på vad mjölet är gjort av, har hittills sett fyra varianter. Denna mättande måltid som jag nu har börjat att gilla kostar ca 1,6 kr. Trots att maten i mina ögon är väldigt billigt verkar lokalbefolkningen både äta och dricka dåligt. Många verkar bara äta en gång om dagen. Dvs de går till jobbet utan frukost, äter ingen lunch för att sedan gå hem och äntligen få något i magen. En kanske vanligare (förhoppningsvis) variant är att äta frukost och ett mål på kvällen. Anledningen till detta verkar delvis vara ekonomisk men även ren vana. Eftersom folk är vana vid att äta en eller två gånger om dagen blir man inte heller hungrig var tredje timme som vi som är vana vid att äta regelbundet. Så de verkar på riktigt som att det inte känner sig hungriga även om det inte ätit något på en hel dag! Svårt att förstå men så verkar det vara. Hur ska man kunna arbeta utan att varken dricka och äta kan jag tycka?! Men det finns även folk som säger att de är hungriga och ber om mat. Detta hör delvis till seden, det är inget konstigt att be om gåvor och mat. Speciellt när denne har vart borta ett tag (resa) frågar vad denna har med sig för gåvor. ”Hey, how are you? What did you bring for me?” Helt enkelt en del av hälsningsfrasen.
På fredagen när vi skulle resa till Benin City från Warri råkade vi ut för ett rejält trafikkaos. Vi satt fast på samma ställe i värmen i nästa tre timmar. Även förra veckan var det massa problem och det lär inte vara sista gången!
Bild: En lastbil och en minibuss har fastnat i ett vattenhål när de försökte komma över till andra sidan och folk som försöker få loss dem.
Steg 1: Allt är frid och fröjd. Vi har ett körfält brett för två bilar i varje körriktning med ett ingenmansland (5-30 meter brett) mellan vänster och höger körriktning.
Steg 2: Ett hinder av definierat eller odefinierat slag gör höger körriktnings fil obrukbar och bilarna måste ta sig genom ingenmanslandet till vänster körriktning för att skapa en extra körriktning på den innan enkelriktade vägen. Ingenmanslandet är inte alltid det enklaste att passera och det skapas även kaos här när bilar fastnar och går sönder.
Steg 3: Eftersom det går lite långsamt nu när fler bilar ska trängas på en väg vill folk vara lite smarta och försöka hoppa in i luckor lite längre fram. För sent inser de att de inte kommer lyckas nå den förlovade luckan och befinner sig nu på kollisionskurs med den mötande trafiken.
Steg 4: För att försöka rädda situationen dyker man ner i vänster ingenmansland. Man befinner sig nu på totalt fel ställe då man befinner sig i vänstra delen av vänstra körriktnings högra fil (så långt till höger man kan komma i bilden). Här hindrar man trafiken och stoppar den när man ska försöka ta sig tillbaka till den andra sidan. Såhär fortsätter det, fler fordon dukar under, poliser/militärer försöker få folk att skärpa sig och gatuförsäljare som strömmar till för att ta situationen i akt.
Även lördagskvällen bjöd på trafikkaos, men av annan karaktär. Då fann vi oss helt plötsligt omringade av bilar i en korsning. Två bilar hade krockat och ägarna stod och diskuterade. Folk går ur bilarna och diskuterar, ropar till andra att flytta på sig, bankar lite på någon bil, tutar, poliser/militärer försöker få ordning. En av dem avfyrade till och med ett varningsskott.
Bild: Trafikkaos (underhållning?)
En stor anledning till att trafiken är kaos är att folk försöker vara kreativa och smarta och finner sig snart i krångliga situationer. En klassiker är att snedda igenom en korsning och öppna kanske 3 filer i en riktning. Korsningen blir helt plötsligt enkelriktad och den andra körriktningen befinner sig helt plötsligt på kollisonskurs.
Förutom att det tar tid och är svettingt/törstigt/hungrigt/toanödigt så är trafiken mycket underhållande (och farlig).
Måndagen var public holiday och idag på tisdagen firar jag en månad i landet. I början undrade jag hur jag skulle kunna överleva i över tre månader här. Men jag tror nu att det ska gå fint och gillar det mer och mer :)
Skrattade åt hur tokigt det är i våra ögon. Kul läsning.😁😂😊